Idisslare lamm: vilka djur har fyra magar
Idisslar getter
Våra Djur - Lamm Våra lamm - ett liv i skog och mark På gröna ängssluttningar betar våra lamm färskt gräs och örter - precis den föda som är naturlig för dem. Tillsammans med korna blir får och lamm vårdare av våra öppna landskap. Fåren kan dessutom kan beta där kor inte kan, eftersom deras klövar och mular är mindre så är de lite nättare och mer framkomliga, helt enkelt. Föds på våren Våra lamm föds på tidiga våren, oftast när fåren inte släppts ut för sommaren ännu. Tackan får lamma avskilt och får rå om sitt lamm ensam i några dagar innan de introduceras för en större grupp får igen. KRAV-märkta får går löst i ladan eller stallet under vintern. Här har de möjlighet att gå ut i en vinterhage innan det är dags för att släppas ut på grönbete. Vid det här laget är lammen några veckor gamla och diar fortfarande. Lammen diar större delen av sommaren och mot höstkanten, när de börjat äta eget gräs, så är det dags att få gå i en egen hage en tid. På Gårdssällskapet säljer vi bara höstlamm eftersom lammen då fått gå ute under nästan hela sina liv.
Idisslare lamm:
Schmallenberg-virus och fosterskador hos idisslare
Idisslarna föds som enmagade djur. Men redan de första veckorna, när lammet börjar smaka på växter, så börjar våmmen att utvecklas. Vid ca dagars ålder är lammets våm färdigutvecklad och redan vid ca 5 veckors ålder är en lammvåm tillräckligt utvecklad för att hålla lammet vid liv utan mjölk. Tackans mjölk har dock en välgörande effekt i lammets mag- tarmsystem även ett tag efter att våmmen är fullt utvecklad. Fåret har som känt fyra magar: Våmmen Bladmagen Löpmagen Både våmmen, nätmagen och bladmagen saknar körtlar medan löpmagen har en mjuk slemhinna med körtlar. Löpmagen är den mage hos idisslarna som mest liknar magsäcken hos enkelmagade djur. Fårets magar Våmmen innehåller en stor mängd mikroorganismer som produceras där på plats. Omräknat i vikt rör sig detta om ca 1 kg mikroorganismer i en fårvåm! Våmmens mikroorganismer bryter bl. Mikroorganismerna behöver växter för att överleva och föröka sig och vill ha en särskild balans mellan proteiner, energi, mineraler och vitaminer samt vatten.
Krisfoder till idisslare
Dela Den extrema torkan i Sverige skapar en akut brist på foder till betande djur. SLU-forskare har sammanställt fakta om användbara udda fodermedel. Tips är att ammoniakbehandla halm, använda vass till köttdjur och andra växande djur, låta djur beta i skogen samt äta löv. Sammanställt av Margareta Emanuelson. Ammoniakbehandling av halm Ammoniakbehandling av halm är ett sätt att höja råproteinhalten i grödan. Det troligen snabbaste sättet att få detta gjort, om man har spannmålsgröda som är lämplig att utnyttja till detta ändamål, är att kontakta en maskinstation som har utrustning och vet hur man gör. Halmen skall plastas direkt efter skörd och ammoniakbehandlingen skall göras inom dagar och görs i den plastade balen. Ammoniakbehandlingen ökar smältbarheten och höjer råproteinhalten för idisslare och förhindrar förekomsten av jäst och mögel som kan bildas i fuktig halm. Annica Hansson på Växa Sverige har efterlyst en sammanställning över de maskinstationer som utför ammoniakbehandling av halm.
Vilka djur idisslar
Fostren skadas Även om smittan bara kan ske under den årstid när det finns svidknott så kan skadorna upptäckas flera månader senare. I Sverige är det knottsäsong ungefär från april till oktober. Antalet svidknott som bär på viruset kommer att var högst under sensommar och höst. Då är risken för smitta för idisslarna som störst. När dräktiga idisslare smittas i första tredjedelen av dräktigheten kan Schmallenberg-virus påverka fostren och orsaka kastningar, missbildningar, att lammen föds döda eller dör strax efter födseln. Missbildningarna kan vara krökta leder och ryggar, vriden nacke, vattenskalle och andra hjärnskador. Om kalvar, lamm eller killingar föds med missbildningar kan det medföra förlossningssvårigheter. Var därför extra vaksam under årets lamnings-, killnings- eller kalvningssäsong. När Schmallenberg-viruset dök upp i Europa visade en del kor också allmänna symtom några dagar i samband med att de smittades via insektsbett: nedsatt allmäntillstånd, dålig aptit, feber, nedsatt mjölkproduktion och diarré.