Forskning om att gå om en klass: varför måste man gå i skolan
Forskning om att gå om en klass:
Undervisning påverkas av klassens förkunskaper
Utveckla skolans samverkan med hem och vårdnadshavare Vad kan hemkommunen göra om en elevs vårdnadshavare inte ser till att eleven kommer till skolan? Vårdnadshavare ska se till att deras barn fullgör sin skolplikt. I det ansvaret ingår att se till att barnet kommer till skolan och att uppmana barnet att delta i utbildningen. Om ett skolpliktigt barns vårdnadshavare inte ser till att barnet fullgör sin skolgång får hemkommunen förelägga barnets vårdnadshavare att fullgöra sina skyldigheter. Ett föreläggande är ett myndighetsbeslut som innebär att den som beslutet gäller måste vidta en viss åtgärd. Hemkommunen får förena föreläggandet med vite. Det innebär att elevens vårdnadshavare kan behöva betala ett penningbelopp om föreläggandet inte följs. Ett beslut om föreläggande gäller omedelbart om kommunen inte beslutar något annat. Ibland utgör upprepad eller omfattande skolfrånvaro en signal om att ett barn far illa. Alla som arbetar i skolor och andra verksamheter enligt skollagen är skyldiga att göra en orosanmälan till socialnämnden om de får kännedom om eller misstänker att ett barn under 18 år far illa.
Vad händer om man bryter mot skolplikten
Det är dyrt, kontraproduktivt och förstärker de sociala klyftorna, skriver debattören. Bild: Stefan Bennhage Dålig lösning att elever går om ett läsår Spara Debatt Det sista lågpresterande elever behöver är repressiva åtgärder som förstärker utslagningen. Därför är det kontraproduktivt att låta dem gå om ett läsår. I stället borde man satsa på att undervisningen anpassas till deras förutsättningar att lära, skriver Arne Engström, biträdande professor i matematikdidaktik. Det här är en debattartikel. Åsikter och idéer som framförs är skribenternas egna. Vill du svara eller har du synpunkter på debattartikeln? Mejla till: debatt gp. Det är för få idag. Utbildningsväsendet i Göteborg har länge dragits med stora problem. Dysfunktionella skolor skapar förlorare. Värst är det för lågpresterande elever. Det är positivt att Liberalerna nu vill ta sig an problemen. Men i ivern att göra gott, följer också hugskott och mindre genomtänkta idéer.
Att gå om en årskurs – är det en hjälpsam insats?
Att gå om en årskurs — är det en hjälpsam insats? Beslutet tas ofta i hopp om att de som av olika skäl ligger efter kunskapsmässigt ska få extra tid att "komma ikapp" och lära in vissa grundläggande kunskaper som de i dagsläget saknar. I andra fall tas beslutet eftersom eleven haft hög frånvaro och missat stora delar av årets undervisning. Det låter som en rimlig insats i teorin. Men är det verkligen hjälpsamt? Vad säger forskningen? Amerikanska föreningen för skolpsykologer NASP publicerade nyligen ett uttalande gällande detta, som på engelska kallas för grade retention. Enligt NASP genomgång — som också inkluderar studier som undersökt länder i Europa — finns det generellt inte stöd i forskningen för att det är hjälpsamt att låta elever gå om en årskurs. De betonar dock att det inte heller är ett bra alternativ att låta elever gå vidare till nästa årskurs utan insatser om de inte behärskat den nuvarande årskursens mål. Debatten om det rätt eller fel för elever att gå om en årskurs bör därför enligt NASP ersättas med ansträngningar att hitta evidensbaserade strategier som främjar akademisk framgång för elever med beteendemässiga svårigheter, vars studieresultat ligger under genomsnittet för åldern, eller som har långvarig skolfrånvaro.
Gå om en årskurs på engelska
Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar. Sammansättning och förkunskaper i klassen påverkar — och kan begränsa — lärarnas undervisning. Det har i sin tur betydelse för elevernas resultat, enligt en avhandling. I en avhandling har forskaren Pontus Bäckström tittat närmare på hur sammansättningen i en skolklass påverkar undervisningen och elevernas resultat. Tidigare forskning om kamrateffekter i skolundervisning visar att elever gynnas av att gå i en klass med mer högpresterande elever. Hur mycket enskilda elever gynnas varierar dock. En faktor handlar om studiemiljön, huruvida den är stökig eller ej. Men en annan faktor som tycks betydelsefull, och som jag utforskar i avhandlingen, gäller hur läraren påverkas av klassammansättningen. Genom att kombinera två teoretiska modeller undersöker jag om och hur detta sker, säger Pontus Bäckström vid Jönköping university. Påverkar elevers individuella resultat Avhandlingens resultaten visar att lärarens undervisning i viss utsträckning styrs och begränsas av klassens sammansättning, bland annat genom vilka förkunskaper klassens elever har.