Självförsörjande: självförsörjande hushåll
Försörjningsgrad
Lär dig mer om utmaningarna och möjligheterna med att skapa ett självförsörjande hushåll i vår grundliga artikel nedan. Sammanfattande fakta om självförsörjande hus Ett hus kan vara självförsörjande på el, vatten, värme och avlopp. För att vara helt självförsörjande bör du även skaffa alla förnödenheter från naturen. Att vara helt självförsörjande är en stor utmaning som sällan är möjligt. Du kan vara självförsörjande på el med solceller, batterier och vätgas. Att vara helt självförsörjande, med moderna bekvämligheter, är inte att rekommendera eftersom det vanligtvis inte är lönsamt och kräver en stor investering. Vad är ett självförsörjande hus? Ett hus räknas vanligen vara självförsörjande om framförallt el, vatten, värme och avlopp sker i egen regi. Det kan exempelvis innebära att du har solceller på taket, en värmepump som drivs av solcellerna, egen brunn och ett minireningsverk på gården. Att ett hushåll är helt och hållet självförsörjande förutsätter ytterligare att du skaffar allt du behöver från naturen.
Självförsörjande:
Självförsörjande hus: Kan en villa bli självförsörjande på el?
Sveriges självförsörjningsgrad Sveriges självförsörjningsgrad Förutom mat är vi också beroende av att importera varor för att kunna driva ett eget lantbruk. Vi importerar energi, foder, bränsle, gödselmedel, växtskyddsmedel, utsäde och reservdelar. Vår egen produktion av exempelvis spannmål, sockerbetor, morötter och ägg är godtagbar. Men för att klara behovet av frukt, grönsaker, ost och i stort sett allt kött är vi starkt beroende av import. Försörjningsgrad i när det är kris Försörjningsgrad i när det är kris En högre försörjningsgrad gör att Sverige blir mer robust för att till exempel för att kunna hantera olika typer av kriser eller handelshinder. I fredstid handlar det om att ge utrymme för en mer hållbar produktion, större möjligheter till konsumtion och export av bra livsmedel med lägre klimatpåverkan. Det i sin tur skapar också fler och stabila arbetstillfällen. Handel inom Europa och globalt är något positivt och ligger inte i motsättning till en ökad självförsörjning.
Självförsörjning
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. Självförsörjning är en teori, eller praktisk handling, om hur grupper eller samhällen ska försörja sig själva utan bytes- eller valutahandel. Ideologisk grund Teorin är i viss mån utbredd inom vissa anarkistiska grupper och då speciellt inom individualanarkismen. Självförsörjning förespråkas även inom vissa miljögrupper. Självförsörjning ses som ett mycket ursprungligt sätt att leva. Nivåer Rent konkret kan man dela upp självförsörjning i olika nivåer. I fallande skala för jorden , världsdel , land , region , kommun , stad , stadsdel , grupp , familj och individ. Denna form av självhushållning är i vissa fall en reaktion mot konsumism i det moderna samhället. Ett mål för uppfostran av barn är att de skall växa upp och bli självförsörjande i den mening att de skall gå ut i vuxenlivet och inte skall vara ekonomiskt beroende av sina föräldrar och stå på egna ben och i denna process försörja sig själva.
Börja med självhushållning
LO-ekonomen Torbjörn Hållö. Bland andra Svenskt Näringsliv har länge efterlyst ett sådant mått, och varnat för att ett växande utanförskap undergräver välfärden. Med regeringens mått var 74 procent av alla i åldrarna 20 — 64 år självförsörjande Men då man granskar vilken deras huvudsakliga inkomst är visar det sig att 40 procent faktiskt har lön. Andra lever billigt, vilket kan vara självvalt. För LO-ekonomen Torbjörn Hållö visar regeringens nya mått att en betydande grupp människor på arbetsmarknaden har för dåliga villkor. Det handlar om låga löner, ofrivillig deltid och osäkra anställningar. Lägsta lönen för en personlig assistent Som exempel är den lägsta lönen för en personlig assistent i Kommunals kollektivavtal med Fremia 22 kronor i månaden. Bland utrikes födda är 34 procent inte självförsörjande, mot 16 procent bland inrikes födda, enligt regeringen och SCB. Ju längre invandrare har varit i Sverige, desto mindre blir skillnaden mot de inrikes födda, men ännu efter 20 år är skillnaden inte helt borta.