Prognos för styrräntan: riksbanken ränteprognos tabell
Prognos för styrräntan:
Styrränta riksbanken
Siffrorna avser kvartalsmedelvärden, uppdaterad —11— Vad kommer bolåneräntan vara i slutet av året? Nu vet vi marknadens och Riksbankens prognos för räntor, med deras prognos är för styrräntan, inte en prognos för bolåneräntan. Är prognosen för bolåneräntan densamma? Tyvärr är det inte riktigt så enkelt. Det finns en risk att bolåneräntorna inte kommer att sänkas i samma takt och utsträckning som styrräntan. Det beror på att banksektorn inte har höjt bolåneräntorna i samma utsträckning som Riksbanken har höjt styrräntan. Risken är att detta kommer komma i kapp och att fallet i rörliga bolåneräntor blir mindre än fallet på styrräntan utifrån dagens nivåer. Det kan rimligen handla om bolåneräntesänkningar blir ungefär hälften så stora som styrräntesänkningarna. Om Stabelos Bolån Låg ränta över tid utan förhandling Enkelt, digitalt och utan helkundskrav 25 nöjda kunder Vad ligger bolåneräntorna på idag Den genomsnittliga bolåneräntan var i september 3,98 procent.
Riksbanken styrränta prognos 2024
Riksbanken konstaterar att den ekonomiska återhämtningen i Sverige går trögt och motiverade därför beslutet med att sänkningen ska ge ytterligare stöd till konjunkturen men samtidigt bidra till att inflationen stabiliseras vid målet på 2 procent. Riksbanken påpekade vidare att om konjunktur- och inflationsutsikterna står sig kan styrräntan även sänkas i december och under första halvåret Det är i linje med vad Riksbanken kommunicerat sedan tidigare. Riksbankens syn på styrräntan stämmer väl överens med vår egen prognos, och talar för en styrränta vid årsskiftet på 2,50 procent. Vi bedömer, i linje med vår tidigare prognos, att Riksbanken sedan sänker styrräntan ned till 2 procent före sommaren, vilket är en något större sänkning än Riksbankens nuvarande bedömning. Nästa penningpolitiska besked från Riksbanken kommer den 19 december. Mycket talar för att Riksbanken då nöjer sig med att sänka styrräntan med 0,25 procentenheter. Betydelsen av utfallet av det amerikanska presidentvalet Det är i dessa dagar nog i det närmaste tjänstefel att inte säga något om hur valet av Trump kan påverka svensk ekonomi och bolåneräntorna.
Boräntenytt med prognos 2024
Även om inflationen i september låg under inflationsmålet för fjärde månaden i rad, handlar det i första hand om fortsatt sjunkande energipriser vars utveckling framöver är genuint osäker. Dessutom var inflationen lite högre än i Riksbankens senaste prognos. Detta talar för att Riksbanken vill avvakta med en dubbelsänkning till december, även om strikt realekonomiska skäl borde motivera en snabbare sänkning. Utifrån en prognos om att styrräntan sänks med ytterligare 75 punkter innan årsskiftet bedöms den rörliga bolåneräntan landa på runt 3,4 procent i januari för att bottna på 3,1 procent lagom till nästa sommar. Valet av räntebindningstid på bolånet är inte givet, sett till den spretiga omvärldsbilden som kan få inflationen och räntorna att bli både lägre och högre än väntat. Valet av räntebindningstid är inte givet i nuvarande läge. Det beror på hur man som bolånetagare förhåller sig till risk, vilka marginaler man har för att kunna parera oväntade förändringar i räntan och hur man ser på risken att behöva betala ränteskillnadsersättning till sin bank.
Riksbanken slog till med en dubbelsänkning av styrräntan
SBAB Booli Housing Price Index Boräntenytt med prognos Boräntenytt beskriver den internationella räntemarknaden, läget i svensk ekonomi och tillhandahåller en prognos på boräntor med olika långa bindningstider. Prenumerera på vårt nyhetsbrev Prenumerera gärna på vår rapportserie där vår chefsekonom Robert Boije och analytiker Sten Hansen analyserar svensk ekonomi, ränteutvecklingen, och bostadsmarknaden. Rapporten ges ut 10 gånger per år. Boräntenytt nr 5 Att Riksbanken sänker styrräntan i november är kassaskåpssäkert, däremot inte att det blir en dubbelsänkning. Även om inflationen i september låg under inflationsmålet för fjärde månaden i rad handlar det i första hand om fortsatt sjunkande energipriser vars utveckling framöver är genuint osäker. Dessutom var inflationen lite högre än i Riksbankens senaste prognos. Detta talar för att Riksbanken vill avvakta med en dubbelsänkning till i december, även om strikt realekonomiska skäl borde motivera till en snabbare sänkning.