Dinamarca hedersvåld: Mer än högerns nya maskot
Publicerad: Den mediala bilden ger intrycket av en skicklig politiker som funnits i hetluften och gripit tag i uppmärksamheten. Ur ett mer sakpolitiskt perspektiv kommer däremot eftermälet bli mer kluvet. När det under den senaste mandatperioden stormat kring frågan hedersförtryck har Dinamarca tagit strid på ett sätt som måste kunna kallas uppseendeväckande. Det är svårt att blicka tillbaka på Dinamarcas senaste mandatperiod som politiker utan att konflikten med parti- och riksdagskollegan Amineh Kakabaveh V gör sig påmind. Oavsett om agerandet egentligen var ett utslag av partiintern personkonflikt eller inte är det svårt att bortse från bilden av en politiker som aktivt använde sin plattform till att relativisera allvarliga former av hedersförtryck. Sommaren briserade, men avtog inte, en infekterad debatt inom Vänsterpartiet med ledord som förorter, integration och hedersförtryck. Då var utgången oviss och det hela kunde ha utmynnat i en viktig diskussion om lösningar från brett håll politiskt.
Har du ändrat dig om hedersvåldet?
I korthet För att effektivt kunna motverka hedersnormer är det nödvändigt att förstå deras grund. Den gemensamma nämnaren för hedersrelaterat våld är varken sedvanligt patriarkalt förtryck, en viss social klass eller en specifik religion. Det gemensamma är i stället klansamhället. Klansamhällen växer fram där staten är frånvarande eller upplevs som illegitim. De bygger på blodsband och på principen att varje individ tjänar kollektivets intressen. Kontroll av kvinnors sexualitet, och därmed av reproduktionen, är avgörande för klanens styrka. Klansamhällets ideal skiljer sig radikalt från de principer som präglar demokratiska och liberala rättsstater, men är en ytterst vanlig samhällsform i världen. Hederskultur lever ofta kvar inom en gruppering även sedan man migrerat till ett demokratiskt och starkt individualistiskt samhälle som Sverige. Det beror på att normer i allmänhet förändras långsamt, samtidigt som modern teknik gör det möjligt att hålla tät kontakt med ursprungslandet.
Hederskultur under radarn
Replik på Rossana Dinamarcas inlägg från sex vänsterpartister expand-left helskärm Patriarkala strukturer genomsyrar hela samhället, inte bara förorten, skrev Rossana Dinamarca V. Nu ifrågasätter sex vänsterpartister hennes syn på hedersvåld. Rosanna Dinamarca skriver i Aftonbladet den 13 augusti och oroas över att vissa av oss inom vänstern som lyfter frågor om hedersvåld och hedersproblematik skulle ha tappat vår antirasistiska kompass. Det är tråkigt. Samtidigt blandar hon ihop två olika debatter. Den första handlar om var hedersrelaterat våld och hedersproblematik förekommer någonstans och den andra om huruvida begreppet hedersvåld över huvud taget är relevant. Den första debatten anser vi vara fullkomligt onödig. Kvinnor i segregerade förorter slår larm och berättar om sina upplevelser. Det räcker för oss. Självklart vet vi att patriarkalt våld förekommer överallt. Samtidigt är hedersproblematik något som drabbar såväl kvinnor som män och män utsätter inte andra män för patriarkalt våld vad vi vet.
Ledare Publicerat: 2 september, Av: Ulrika Kärnborg Mer än högerns nya maskot ledare Amineh Kakabaveh och Rossana Dinamarca har påverkat Vänsterpartiet mer än partiet har lyckats forma dem. För Jonas Sjöstedt återstår nu att göra upp med den kultur som tycks råda inom partiet. Under de senaste månaderna har högern fått en ny maskot. Det är riksdagsledamoten Amineh Kakabaveh, utsedd till Årets svensk av tidskriften Fokus, som i flera år tagit strid med Vänsterpartiets ledning i den ständigt heta frågan om hedersrelaterat våld. Fast egentligen räcker det med att konstatera att vänstern har haft svårt att försvara sig mot anklagelserna om att sopa problemen med hedersförtryck under mattan. En olycklig kluvenhet i frågan gör den användbar som slagträ för politiska meningsmotståndare, alldeles oavsett engagemangens äkthet och enligt min mening helt i onödan. Redan i onsdags meddelade partisekreteraren Aron Etzler att Kakabaveh utesluts ur Vänsterpartiet.