Växelodling grönsaker: växtföljd grönsaker
Så fungerar växtföljd och växelbruk
Växelbruk Växelbruk Man bör byta plats för växterna varje år för att inte drabbas av jordtrötthet, vissa sjukdomar och skadedjur, som nematoder. Växlar man inte plats kan det bli brist på något näringsämne och mängden skadegörare kan öka till skadlig nivå. Flera skadegörare övervintrar i jorden och kan föröka sig till skadliga mängder om man odlar samma gröda på en plats, flera år i rad. Det vanligaste är nog att man delar in odlingsytan i fyra delar och låter växterna växla plats däremellan. Men man kan dela in ytan i både fler och färre skiften, beroende på vad man odlar eller vilket man tycker fungerar bäst. Tycker man att det låter besvärligt att göra ett system för hur man ska odla från år till år, bör man åtminstone växla mellan potatis och övriga grönsaker. Man kan även skifta plats för de olika växterna inom ett skifte. På det viset kan det dröja 12 år eller mer innan en växt återkommer på samma ställe. En fördel med växelbruk är att de olika grönsakerna har olika förmåga att bearbeta jorden.
Så funkar växelbruk och växtföljd Publicerad 21 februari Text: Karina Brozinic Odlar man grödor på samma plats i många år, kan jorden utarmas på sikt. Växelbruk innebär att man roterar växternas placering varje år i en viss växtföljd. Detta gör man för att växter behöver olika mycket näring. Vissa växtgrupper kan berika jorden med kväve, som mer näringskrävande kan tillgodogöra sig nästa år. Genom att byta växtplats undviker man även att vissa sjukdomar och skadedjur får fästen. Undvika jordtrötthet och växtsjukdomar Vissa växtgrupper berikar jorden med näring, medan andra är känsligare för jordbundna sjukdomar och skadedjur. Det finns sjukdomar och skadegörare som kan överleva i jorden i många år, vissa upp till 20 år, så det gäller att inte odla just dessa grödor på samma ställe år efter år. För att undvika så kallad jordtrötthet finns enkla regler att följa. Innan det blev vanligt att använda konstgödsel i våra hemträdgårdar, tillhörde växtföljd allmänbildning.
6-årig växtföljd
Så fungerar växtföljd och växelbruk Växtföljd, eller växelbruk är två ord för samma sak och används för ettåriga växter. Fleråriga, perenna grönsaker som rabarber, sparris mfl. När samma växtslag odlas på samma plats under flera år uppstår det som brukar kallas jordtrötthet se artikel Vad är jordtrötthet? Jordens förmåga att behålla näring och struktur avtar med sämre odlingsresultat och svagare och sämre utvecklade växter till följd. I växelbruket där växtfamiljerna roteras i en fyraårig cykel utnyttjas de olika växternas egenskaper. Jordens näringsbalans optimeras och risken för skadegörare minimeras. Metoden med växelbruk fungerar likadant i pallkragens lilla format som i bondens fältodling på flera hektar. Genom växelbruket utnyttjas enskaper hos de olika växtslagen samtidigt som tillväxtmiljön för skadegörare försämras. Näring och struktur Kålväxter är näringskrävande, dill är känslig för sjukdomar. Potatis har rötter som luckrar på djupet medan sallat håller sig i översta jordskiktet.
Odla efter potatisskörd
Sök efter: 5 grönsaker som styr min växtföljd För mig är växtföljden ett stöd. Den ger mig en grundstruktur. En ram. När den är satt fyller jag på med övrigt från paletten och målar vidare på min grönsakstavla. Jag ser att det dyker upp frågor om växtföljd lite här och var. Har skrivit ganska lite om det ser jag och gör därför ett försök att bättre på innehållet här på bloggen. Kanske har du nytta av mina tankar inför planeringen av nästa års odling. Växtföljden är ett sätt att rotera grödor i köksträdgården så att en och samma grönsak inte kommer att växa på samma plats år från år. Vissa grönsaker är det inte så noga med, medan andra kan ge problem i jorden om de odlas år ut och år in på samma plats. Det som kan hända är att olika slags sporer och bakterier, som lockas till en viss typ av grönsak, får fäste i jorden och kan bli svåra att få bukt med. Av den anledningen är jag noga med att byta växtplats för grönsakerna - i alla fall fem av dem.