Tomten text: tomten dikt analys
Tomten av Viktor Rydberg Visserligen är inte detta musik men det är ljud. Tomten, Midvinternattens köld är hård en dikt av svensken Viktor Rydberg Den publicerades ursprungligen i Ny Illustrerad Tidning Under en till det yttre idyllisk form ställer dikten den grundläggande metafysiska frågan om människolivets mål och mening, en svårbesvarbar "gåta" som diktens huvudperson, en tomte, funderar över. Dikten är skriven på slutrimmad vers. I strofernas första, tredje, femte och sjätte versrader är betoningarna fyra, medan de i de andra, fjärde, sjunde och åttonde raderna är tre. Det finns en melodi som passar till, så att man kan sjunga dikten som en sång. En kortfilm Tomten - en vintersaga gjordes av filmaren Gösta Roosling. Abraham Viktor Rydberg född 18 december i Jönköping i Jönköpings län Småland , död 21 september i Djursholm Rydberg föddes i Jönköpings borggård som femte barnet och tredje sonen till slotts- och fångvaktmästaren Johan Rydberg och Hedvig Kristina Duker.
Tomten text:
Midvinternattens köld är hård, Alla sova i enslig gård djupt under midnattstimma. Månen vandrar sin tysta ban, snön lyser vit på fur och gran, snön lyser vit på taken. Endast tomten är vaken. Står där så grå vid ladgårdsdörr, grå mot den vita driva, tittar, som många vintrar förr, upp emot månens skiva, tittar mot skogen, där gran och fur drar kring gården sin dunkla mur, grubblar, fast ej det lär båta, över en underlig gåta. För sin hand genom skägg och hår, skakar huvud och hätta — »nej, den gåtan är alltför svår, nej, jag gissar ej detta» — slår, som han plägar, inom kort slika spörjande tankar bort, går att ordna och pyssla, går att sköta sin syssla. Går till visthus och redskapshus, känner på alla låsen — korna drömma vid månens ljus sommardrömmar i båsen; glömsk av sele och pisk och töm Pålle i stallet har ock en dröm: krubban han lutar över Går till stängslet för lamm och får, ser, hur de sova där inne; går till hönsen, där tuppen står stolt på sin högsta pinne; Karo i hundbots halm mår gott, vaknar och viftar svansen smått, Karo sin tomte känner, Tomten smyger sig sist att se husbondfolket det kära, länge och väl han märkt, att de hålla hans flit i ära; barnens kammar han sen på tå nalkas att se de söta små, ingen må det förtycka: det är hans största lycka.
Viktor rydberg kända dikter
Ursprungligen publicerad i Ny Illustrerad Tidning Midvinternattens köld är hård, Alla sova i enslig gård djupt under midnattstimma. Månen vandrar sin tysta ban, snön lyser vit på fur och gran, snön lyser vit på taken. Endast tomten är vaken. Står där så grå vid ladgårdsdörr, grå mot den vita driva, tittar, som många vintrar förr, upp emot månens skiva, tittar mot skogen, där gran och fur drar kring gården sin dunkla mur, grubblar, fast ej det lär båta, över en underlig gåta. För sin hand genom skägg och hår, skakar huvud och hätta »nej, den gåtan är alltför svår, nej, jag gissar ej detta» slår, som han plägar, inom kort slika spörjande tankar bort, går att ordna och pyssla, går att sköta sin syssla. Går till visthus och redskapshus, känner på alla låsen korna drömma vid månens ljus sommardrömmar i båsen; glömsk av sele och pisk och töm Pålle i stallet har ock en dröm: krubban han lutar över Går till stängslet för lamm och får, ser, hur de sova där inne; går till hönsen, där tuppen står stolt på sin högsta pinne; Karo i hundbots halm mår gott, vaknar och viftar svansen smått, Karo sin tomte känner, Tomten smyger sig sist att se husbondfolket det kära, länge och väl han märkt, att de hålla hans flit i ära; barnens kammar han sen på tå nalkas att se de söta små, ingen må det förtycka: det är hans största lycka.
Midvinternattens köld är hård rolig
Hedlunds promenad i Slottsskogen. Den skrevs ned under en promenad genom Slottsskogen , i sällskap med tidningens redaktör S. Rydberg bad vid ett tillfälle Hedlund att stanna, och med ett papper lagt på Hedlunds rygg sattes alla de elva stroferna på pränt. Rydberg var redan tidigare känd som författare av jultexter, bland annat av berättelsen "Lille Viggs äfventyr" från Då var det den åriga Jenny Nyström som stod för bilderna till texten. Även nu kallades Jenny Nyström som åren — tecknade för Ny Illustrerad Tidning [4] in som illustratör. Rydberg ville dock att hon skulle måla tomten med ett lite mer mänskligt utseende jämfört med Lille Vigg-historiens julvätte , [4] och Nyström följde rådet genom att använda sin far Daniel Nyström som förebild för diktens huvudfigur. Fadern var lärare på Carlgrenska skolan vid Stigbergstorget i Majorna , belägen på den tomt där biografen Kaparen senare uppfördes. Det var också där dottern Jenny vuxit upp, i familjens lärarebostad.