Kräftskiva finland: kräftskiva tillbehör
Kräftskiva hos "kräftkungen" Olle Hartwig på Häringe slott Albert Engströms affisch från Kräftknivar och kräftgafflar. Kräftskiva, kräftkalas eller kräftfest är en traditionell svensk fest i samband med kräftfiskesäsongen under sensommaren och tidiga hösten. Kräftskivor förekommer även i Finland , främst bland landets finlandssvenska befolkning. Etymologi Begreppet kräftskiva förekom första gången i Sverige i Dagens Nyheter Ordet "skiva" syftar här på bordsskiva, ett bord dukat med mat och dryckesvaror. Traditionen kom troligen från Centraleuropa. Från talet och framåt blev kräftan festmat för kungligheter. Där krävde kungen att man skulle skaffa fram så många kräftor som möjligt inför hans syster Annas bröllop. Man vet även att kung Erik odlade kräftor i de vattenfyllda vallgravarna runt Kalmar slott. På den tiden serverades kräftorna inte hela och kalla, utan de var varma då de var huvudingrediens i olika sorters färser och stuvningar.
Kräftskiva finland:
Traditionen kommer från Sverige och har även spridits till Finland via den svenskspråkiga befolkningen där. Kräftskivor hålls oftast i augusti till september , en tradition som startade eftersom kräftfisket i Sverige, under större delen av talet, var begränsat till sensommarfiske. Det traditionella ätandet sker utomhus, men i praktiken flyttas det ofta inomhus på grund av dåligt väder eller myggor. Vanliga accessoarer är pappershattar, pappersdukar, papperslanternor och haklappar. Där råder en busig stämning blandad med ljudligt ätande och traditionella sånger till maten. Det är kulturellt korrekt att suga ur saften ur kräftorna innan man äter dem. Kräftorna kokas i vatten kryddat med salt, socker och färsk dill - helst dillkronor som har skördats efter de har blommat färdigt, serveras kalla och bör ätas med fingrarna. Bröd, svamppaj, sallad och andra rätter serveras som en buffé. Bread, mushroom pies, cheese, salads, and other dishes are served buffet-style.
Kräftskiva historia
Linkedin Ända sedan talet har vi ätit kräftor i Europa, men i Finland började vi fira kräftskiva, såsom traditionen ser ut i dag, först på talet. Traditionen att ordna kräftskiva har funnits i Finland sedan talet. Det var då som allt fler finländare skaffade sig en sommarstuga, och när även kräftfisket strax där innan hade börjat regleras, så blev ett kräftkalas en tydlig punkt på att kräftfisket börjat och att vi måste ta vara på sommaren. Sena sommarkvällar den här årstiden brukar många finländare samlas till kräftskivor, med sång, snaps, pajer och förstås, kräftor. Den som inte vill ha kräftor kanske smakar på en kronärtskocka i stället, eller en smakrik ostpaj. I svåra och oroliga tider blir traditioner allt viktigare för att hålla kvar en känsla av stabilitet och kontinuitet. Gammal tradition som uppdateras — Kräftskivan är mycket traditionell och den är en ganska inramad ritual. Jag tror att den här tiden vi lever i lockar till ritualer, säger Johanna Mäkelä, som är professor i matkultur vid Helsingfors universitet.
När har man kräftskiva 2024
Linkedin Det är dags för en av sommarens höjdpunkter — kräftskivan. Snapsvisorna skallar och de rödkokta kräftorna försvinner från serveringsfaten. Men vad är det vi sätter i oss? Nu är det dags att slänga mjärdarna i sjön, för prick klockan 12 den 21 juli börjar kräftsäsongen. I finska vatten förekommer tre kräftarter: flodkräfta, signalkräfta och smalklokräfta. Lättast är det att se skillnad på dem om man tittar på klorna på fullvuxna kräftor. Flodkräftan har samma färg på skal och klor och skalet är knottrigt och därför strävt. Klorna är också klart rundare i formen. Smalklokräftan har som namnet antyder långa och smala klor. Undersidan av kräftan är också markant ljus och skalet taggigt. Den kräftarten förekommer endast i några sjöar i östra Finland. Det säkraste sättet att identifiera en flodkräfta är en rad med små taggar längs gränsen mellan huvudet och ryggskölden som man kan känna med fingret. De flesta kräftor som äts i Finland är signalkräftor, men vi äter också flodkräftor och kanske några smalklokräftor.