Analytisk psykologi: centrum för jungiansk psykologi
Analytisk psykologi:
C.G Jung Stiftelsen
En introduktion till jungiansk teori och praktik Gunilla Midbøe och Inger Säfvestad Artikeln publicerad i tidskriften Psykoterapi oktober I den här artikeln vill vi förmedla en översiktsbild av den jungianska analytiska psykologin; hur vi förstår de teoretiska begreppen och hur man praktiserar jungiansk analys och psykoterapi idag. Vi är båda legitimerade psykoterapeuter med lång klinisk erfarenhet och har en klar förankring i den psykodynamiska traditionen. Vi vill väcka nyfikenhet och intresse för den analytiska psykologins syn på vårt varande i världen, och på psykets dynamik i den yttre och inre verkligheten. Vi börjar med att var och en av oss ger en mer personlig bakgrundsbild. Varför Analytisk Psykologi? Inger: Bild, litteratur och musik har alltid varit nödvändiga broar för mig att förstå och orientera mig i min egen personliga värld, liksom i relation till min omgivning. Att rita och måla har varit självklara aktiviteter alltsedan min tidiga barndom.
Det personliga omedvetandet ligger närmare det medvetna och en kommunikation mellan de två är enligt teorin nödvändig för att vara "hel". Drömmar spelar en central roll inom analytisk psykologi eftersom det är i drömmen som det omedvetna kommunicerar direkt med det medvetna. I drömmarna upplever individen känslor, tankar och förnimmelser som det medvetna inte direkt känner till. Dessa uttrycks i en personlig vokabulär av symboler, baserade på individens upplevelser. Till skillnad från det personliga omedvetandets personliga vokabulär hyser det kollektivt omedvetna arketyper som är bekanta hos alla människor. Exempel är modern som kan symbolisera födelse och skapelse men också hjältearketypen som symboliserar det goda och lycka. Det kollektivt omedvetna [ redigera redigera wikitext ] Begreppet det kollektivt omedvetna är ofta missförstått. Precis som alla människor har grundläggande anatomiska likheter två armar, ett hjärta och så vidare så har vi alla liknande psykologiska grundvalar, vilka producerar de arketyper och instinkter som Jung kallar det kollektivt omedvetna.
Jungs personlighetstyper
Om Jungiansk Psykologi Carl Gustav Jung, , schweizisk psykolog och religionshistoriker, bildade skola inom psykologin. Hans inriktning kom att kallas analytisk psykologi. Jung har gjort betydande insatser inom religionshistorien, speciellt inom fälten gnosticism och alkemi. Jungs skola är icke-reduktionistisk, som innebär att psyket betraktas som självständigt existerande. Teorin bygger på att det omedvetna härbärgerar objektiva och empiriskt iakttagbara arketyper. Det invanda synsättet är ju omvänt, nämligen att det psykiska ses som subjektivt och yttervärlden som objektiv. Men inom analytisk psykologi räknar man även med ett lager av psyket som är objektivt, och som går utanför den subjektiva delen som är egots domäner. Den empiriska regionen kallas det kollektiva omedvetna. Men olikt materiella ting betraktas de arketypiska komplexen ej såsom helt oberoende av subjektet. Psykets struktur Begreppsmässigt skiljer man på det personliga och det kollektiva omedvetna, även om det inte existerar någon tydlig gränslinje.
Jungiansk psykologi kurs
Vem var C G Jung? Analytisk Psykologi Analytisk Psykologi är benämningen på C G Jungs lära om människans psyke och synen på människans varande i världen. Vi är kropp, själ och ande. Analytisk psykologi utmärker sig också genom att fokusera på symbolens betydelse i en individs liv. Symbolen består enligt Jung av en känd del den åskådliga bilden, t. I det jungianska psykoanalytiska arbetet kan en drömbild innehållande en sådan symbol utgöra grunden för en förståelse av en människas nuvarande omständigheter men också vara fröet till att förstå och medvetandegöra individens framtida växt och utveckling. Målsättningen för ett jungianskt psykoanalytiskt arbete är individuation, som kan sägas vara den analytiska psykologins utvecklingspsykologiska begrepp. Jung lade stor vikt vid att förstå människans psyke som orienterat mot att utveckla sina potentialer och uppnå mening med sitt liv. För att upptäcka denna livskraft, psykiska energi eller libido som grund för utveckling behöver det skapas en livskraftig syntes genom ett samarbete mellan medvetna och omedvetna lager i en människas liv.