Amfetamin preparat: Centralstimulantia
Amfetamin preparat:
Medicinering vid adhd
Vilka narkotikapreparat finns det? Narkotika Det finns ett stort antal olika narkotiska preparat. Ofta delar man in dem i fyra följande huvudgrupper: Cannabis t. LSD, psilocybin Vad som definieras som narkotika skiljer sig lite åt mellan olika länder men har normalt internationella överenskommelser som bas t ex och års konventioner. Utöver detta förekommer även nationella tillägg. I Sverige fattas sådana beslut av Regeringen. För att ett ämne ska klassas som narkotika ska det enligt Narkotikastrafflagen ha beroendeframkallande egenskaper eller euforiserande effekter. År kompletterades Narkotikastrafflagen med Förordningen om förbud mot vissa hälsofarliga varor. Det bör påpekas att ett stort antal läkemedel är narkotikaklassade. Huvudsakligen handlar det om sömnmedel och lugnande medel av bensodiazepintyp, samt om smärtstillande läkemedel av opioidtyp. Även centralstimulerande läkemedel som används vid behandling av exempelvis ADHD är narkotikaklassade.
Lyssna Läkemedelsbehandling av adhd ska vara ett komplement till annat stöd och anpassningar i vardagsmiljön och utbildning till personen själv och närstående. Medicinen är tänkt att minska konsekvenserna av funktionsnedsättningen och hjälpa personen att få större nytta av stödåtgärderna. Innan behandling med läkemedel startar ska tydliga mål för behandlingen sättas. Effekten av behandlingen ska följas upp och utvärderas. Behandlingen ska omprövas med jämna mellanrum. De läkemedel som oftast används vid behandling av adhd kan delas in i två grupper: centralstimulerande och icke-centralstimulerande. Centralstimulerande läkemedel CS De centralstimulerande läkemedlen är metylfenidat och amfetamin. De är väldigt lika varandra, både när det gäller effekt och biverkningar. Men de passar olika bra för olika personer. Enligt Läkemedelsverket ska metylfenidat vara första val. Det gäller vid medicinsk behandling av typisk adhd när andra svårigheter inte finns med i bilden.
.
Vilka narkotikapreparat finns det?
Det finns fler användare av amfetaminliknande substanser i världen än av kokain och opioider tillsammans. I Sverige är amfetamin fortfarande det vanligaste preparatet vid intravenöst missbruk. Beroende av amfetamin karakteriseras av drogsug, tvångsmässigt och okontrollerat intag samt negativa effekter som sömnstörning, nedstämdhet och ångest. Opioidantagonisten naltrexon minskar drogsuget och även andelen urinprov med spår av amfetamin. Centralstimulantia som metylfenidat och modafinil har visat vissa positiva effekter på missbruket, men mer forskning behövs. I framtiden kan vacciner, monoklonala antikroppar samt partiella dopamin- och nikotinagonister bli aktuella. Amfetamin och andra centralstimulantia, som kokain, ecstasy, metamfetamin, kat, nikotin, metylfenidat och koffein, minskar trötthet och ger en känsla av upprymdhet, ökad energi och vällust. Denna artikel handlar om amfetamin och dess derivat. Upprepat intag kan leda till negativa effekter som sömnstörning, depression, psykos och ätstörning men även till kardiovaskulära effekter som hypertoni, takykardi, lungembolism och endokardit, vilket oftast hänger samman med intravenöst missbruk.